Inlagd

Igår spenderade jag och min sambo sex timmar på psykakuten. Det var en person före mig. Tillslut fick jag prata med en läkare, som nog var ungefär lika gammal som mig och verkade bra. Berättade för en gångs skull hur jag mår och tillslut fick jag en plats på en avdelning. Det fanns en chans att jag skulle skickas till Helsingborg pga platsbrister, men hade tur och fick stanna i Malmö. 

Det känns som jag fejkat mig in, för jag gick hit för jag insåg att jag behöver det och sa för en gångs skull hur det är och blev lyssnad på. Är inte van vid att bli lyssnad på. Har ju inte heller lagt in mig själv förr. Tidigare har det varit via LPT, hot om LPT och för min läkare sa till mig att det var bäst. Jag tror detta är det vuxnaste beslut jag tagit.